Jag ledde närmast under Länsjägmästaren entreprenadverksamheten hos Skogsvårdsstyrelsen (SVS) i Kristianstads län under andra halvan av 70-talet. Verksamheten hade dragits igång 73/74 för att lösa ett miljöproblem. Första gallringarna i granplanteringar blev inte gjorda. Det var svårt att  bara röra sig i dem. En dag kom vännen P-O in på kontoret rätt så tilltufsad. Han hade stämplat en första gallring och fick frågan. ”Har du slagits med en björn?”

SVS hade anställt skogsarbetare. De skulle arbeta med plantering, röjning och gallring. Men som myndighet fick SVS inte tjäna pengar på handeln med virket. Det gjorde alla andra som tog avverkningsuppdrag. Ändå fanns hopp för verksamheten så länge arbetstagaren tog risken för prestationen genom ackordssystemet. Men skogsstrejken hade lett till i princip månadslön när jag började i september -75. Det slog förstås särskilt hårt mot SVS som kom in sist på en redan etablerad marknad.

Vad som 73/74 kunde se ut som en innovativ lösning på ett miljöproblem blev med månadslönen en ekonomisk belastning. Under slutet av 70-talet kom sedan gallringsmaskinerna. SVS inledde i början av 80-talet en successiv nedtrappning av verksamheten.

Men -78 hade SVS en egen skotare, en Rottne-Blondin. Föraren sade att den var slut. Då ville många se mindre maskiner i skogen. Många har tänkt att markskadorna då skulle bli mindre. Men en stor del av detta problem var redan löst. Man fällde så att ris och toppar hamnade i stickvägarna.  Sedan kunde skotaren köra på denna risbädd. På stickvägen kör man bara några gånger. Kvar att lösa var problemet med basvägen där man kör alla lass från en avverkning.

Forskningen hade då visat att markskadorna inte blev mindre om man hade en mindre maskin. Med en sådan måste man köra flera gånger på basvägen och skadorna skulle bli lika stora.  Vi köpte en lite större och starkare maskin med lite mindre marktryck. Den höll och föraren tog över den när han några år senare lämnade SVS för att bli sin egen.

Två observationer för utveckling av miljöinnovationer följer.

  1. Social och teknisk utveckling kan snabbt slå undan benen för en ny lösning. Det gäller särskilt när innovationshöjden är låg.
  2. Forskning kan visa att det verkliga miljöproblemet är ett annat än det för en lekman uppenbara. 

Så småningom återkommer jag med fler funderingar kring ämnet avverkning. De kopplar till GRÖNSKA – uppföljning av naturhänsyn i slutavverkning, Gallringsundersökningen och EU-projekt för vattenkvalitet.