Löpsedlar görs ju för att locka köpare. I förrgår föll jag för Expressens om EU-bidrag. Den illusterade ännu en gång frågan om rubrikers relevans och vilka krav man ska ställa på korrekt beskrivning i en dagstidning. Huvudrubriken över ett uppslag är missvisande. Underrubriken HÄR ÄR SVENSKARNA SOM TAR HEM DE STÖRSTA EU-BIDRAGEN är värre. Så här är det. Klicka här för mer information!

 EU-bidrag betalas bara för verksamhet som bidrar till att genomföra EU:s politik. Jordbruk och Landsbygdsutveckling är en del av EU:s politik. Bidrag kan betalas till företag och organisationer. Det stämmer att många av organisationerna är fåmansbolag handelsbolag eller enskilda firmor. Ofta, men långt ifrån alltid, kan dessa hänföras till enskilda personer. Bild från Flickr, images_of_money photostream.

Enligt Expressen fick Carl Piper mest av alla svenskar. Men det är ett bolag som han leder som tar emot pengarna. Grunden är det fideikommiss som Christina Piper instiftade år 1747. 1999 omvandlades fideikommisset till ett aktiebolag, Högestad & Christinehof Fideikommiss AB. Det operativa arbetet utförs idag av Högestad & Christinehof Förvaltnings AB. Förvaltningsbolaget ägs till 100 procent av moderbolaget Högestad & Christinehof Fideikommiss AB.

Betydligt större EU-bidrag går till tex Volvo och andra företag och branschorganisationer. Volvo är bäst bland svenska företag på att ta hem EU:s Forsknings- & Utvecklingspengar. Myndigheter tar hem mycket stora EU-bidrag genom regionalstöd. När jag jobbade med EU:s miljöprogram LIFE för Skogsstyrelsen var vi kanske bäst i EU på miljödelen av detta program. Skogsstyrelsen och dess partners tog under 11 år hem i snitt mer än en Miljon € om året för att utveckla sitt arbete i överensstämmelse med EU:s miljöpolitik.

Expressen tar också upp att Sverige strävar att minska jordbruksstöden inför EU:s programepriod för finansiering 2014.2020. Det tycker jag också är bra att Sverige gör. Men Sverige är en mycket liten del av EU och andra delar kommer att bestämma. Jordbrukspolitik är den äldsta formen av näringspolitik. Den finns åtminstone sedan Josef tydde Faraos dröm om sju feta kor som åts upp av sju magra kor. Alla länder är medvetna om problemen med EU:s jordbrukspolitik. Men alla har också starka lobbyorganisationer för bidrag på hemmaplan. Vi ska inte vara säkra på att det blir mycket stora förändringar.

Vill Du veta mer om EU-bidrag så läs på på vår sida http://eu-bidrag.org