«

»

Nov 14

Miljöteknik, ett resultat av skogsteknisk innovation och utveckling

Naturhänsyn i gallring, vägledning för miljöteknik

Naturhänsyn i gallring – vägledning för miljöteknik, teckning av Ingrid Reuthammar efter idé av Erik Sandström i ”Seminarier om Naturhänsyn i Gallring i januari 1993”. Rapport nr 8, 1993, Skogsstyrelsen, Jönköping, 1993

Miljöteknik är inte det första ord som förknippas med Skogsteknisk innovation. Men den snabba minskning av arbetsåtgången per avverkad m3 som svenskt skogsbruk genomfört är en förutsättning för att kunna bedriva skogsbruk med svenska löner. Samtidigt har förutsättningarna för stora delar av den biologiska mångfalden i skogen försämrats. Genom skogsbruk ersätter vi fossila material.

”Skogsteknisk innovation och utveckling – en högst aktuell historia” var rubriken för ett mycket intressant seminarium som ordnades av (klicka) Skogshistoriska Sällskapet och SkogForsk den 4/11. Nedan finner Du mina tankar efter seminariet och 45 år med miljöteknik och skogsteknisk innovation. Artikeln är ännu under utveckling. Välkommen åter!

För utveckling av innovationer behövs ekonomiska resurser. Vi kan hjälpa Dig, se sajten EU-bidrag eller ring vår konsult Erik Sandström, (0)70 – 2994762.

Miljöteknik och skogsteknisk innovation – några begrepp

EU definierar: ”Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett i ett livscykelperspektiv”. Skogsteknik är ett begrepp som bara omfattar en del av tekniken i skogen. Tekniken för att utnyttja de biologiska och produktionsmässiga aspekterna av skogsbruk beskrivs ingår i begreppen skogsskötsel och skogshushållning. Seminariet fokuserade teknik som utnyttjar stora maskiner för att nå den halvsekelgamla målsättningen ”ingen fot på marken, ingen hand på virket”.

Miljöteknik och skogsteknisk innovation för stora maskiner

Det var temat för det spännande seminariet 2014-11-04. Ledande maskinutvecklare och andar som varit med på den långa skogsmaskintekniska utvecklingen berättade insiktfullt historien. De flesta startade med skogstekniken straxt före mitten av förra seklet. Dessförinnan hade också skett en betydande skogsteknisk utveckling.

Brackes planteringsaggregat monterat i kranspets

Brackes planteringsaggregat monterat i kranspets

Det mest spännande för mig var berättelsen om planteringsmaskinen. Den har sin grund i utvecklingsarbete under 70-talet på dåvarande Skogshögskolan. Nu finns gallringsskogar som har planterats med den. Bracke Forest driver utveckling och marknadsföring. VD Klas-Håkan Ljungberg berättade att plantering med den  nu är ca 25 % dyrare dyrare än manuell plantering räknat i kr/ha.

Men överlevnaden tre år efter plantering var 70 % vid manuell plantering och 95 % efter maskinell plantering. Jämförelsen gjordes hos i SÖDRA 3 år efter plantering och ingår i underlaget för en doktorsavhandling. Räknat per levande planta tre år efter plantering var alltså maksinell plantering ca 10 % billigare än manuell sådan. Plantor som sätts på ett bra sätt växer ofta bättre. Enligt uppgift ser också det ut att vara så efter maskinell plantering. Se en film – Klicka här för Brackes planteringsmaskin .

Grundläggande maskinutveckling

Fyra ledande representanter för maskintillverkare gav en god bild av hur en kritisk massa för utveckling uppstått och hur maskintillverkare inspirerats i först hand av varandra, men också av praktiker. I fokus var utvecklingen av kranar, av midjestyrning, av hydrostatisk transmission och hydraulik. Det har varit avgörande faktorer för den snabba rationaliseringen i skogsbruket.

Anpassning till arbetet och miljön

Under detta tema behandlades utveckling av: 1) hjul och band, 2) skördaraggregat; samt datorisering och informationsinsamling.

Arbetsmiljö och organisation

Denna rubrik täckte in utvecklingen av människans och arbetsorganisationens förändrade roll i den maskintekniska utveklingen.

Miljöteknik i skogen, några kompletterande reflektioner

Etikett till säck i import av 8 t vitryskt granfrö

Etikett till säck i import av 8 t vitryskt granfrö

Miljötekniken i skogen har förbättrats mycket på flera andra sätt än genom maskintekniska innovationer. Ett exempel på vad jag medverkat till är utveckling av vägledning för naturhänsyn i gallring -Jfr. första bilden. Eftersom skogar anlagda genom skogsodling blir mycket tätare än de som kommit till stånd efter skogsbränder eller övergivet skogsbete eller efter översvämningar behöver röjning och gallring anpassas för att gýnna ljuskrävande arter.

Tätare skogar producerar mer virke som ersätter fossila material. En bidragande orsak till detta är förädlade fröer. I södra Sverige är det främst granfröer från tex. Vitryssland som gett upphov till ökad produktion. Till höger är en etikett till en säck som var en del av den import av 8 ton vitryskt granfrö som jag var med och organiserade i börja av 80-talet. För tall har fröplantager gett högre produktion. Introduktionen av Contortatall har också bidragit till högre produktion.

Hur mycket skogen växer i absoluta tal beror bland annat av hur mycket skog som redan står på plats. Eftersom avverkningen systematiskt understiger tillväxten så ökar virkesförrådet och därmed till växten i den svenska skogen.

Flera maskintekniska innovationer saknades i seminariets upplägg. Jag tänkte främst på dessa tre:

  1. Motorsågens genombrott och utveckling av arbetstekniken har gett en mycket stor produktivitetsökning och radikal minskning arbetsolyckor och skador. Introduktion av miljöbränslen och miljöoljor har minskat miljöskadorna.
  2. Ett nytt sortiment nämligen skogsbränsle har utvecklats, med anpassade system för maskinell drift. Det ersätter direkt fossila bränslen för uppvärmning.
  3. Systemen för produktion av skogsplantor har förbättrats radikalt.

Miljöteknik och skogsteknisk innovation i framtiden

Slutdiskussionen vid seminariet fokuserade framtiden. Flera deltagare oroades av att dagsverksåtgången per m3 förefaller ha slutat minska. Under en tidigare 50-årsperiod har det sagts att den varit 12 %/år. Det har varit en förutsättning för att kunna sälja skogens produkter på världsmarknaden. På kort sikt behövs säkert en produktivitetsutveckling. I det längre perspektivet finns skäl överväga möjligheter att utnyttja den pågående glogala utjämningen av priset på arbete.

Men vi behöver innovationer för miljön. Graden av miljöhänsyn vid slutavverkning har varit i stort sett oförändrad sedan mitten av 90-talet. En orsak är att förarna av stora maskiner inte hinner upptäcka de naturvärden som bör bevaras. Här bör finnas möjligheter med alltmer förfinade geografiska informationssystem.

T-Bear, en skördare med variabel axelvidd, röststyrning och andra finesser

T-Bear, en skördare med variabel axelvidd, röststyrning och andra finesser

Skördaren T-Bear är en miljöinnovation för skogen. Om den också blir allmänt tillämpad miljöteknik beror på om någon maskintillverkare  satsar på att den tar en marknad.  Den minskar markskadorna, men har också andra  patenterade speciallösningar. Tyngdpunkten kan förändras. Det sker genom variabel spårvidd på de främre hjulen och genom att boggien för de bakre dubbelhjulen kan styras så att maskinen stöder på det främre eller bakre hjulparet.

Maskinen är till stor del gjord av aluminium för att sänka vikten. Genom olika konstruktionslösningar blir den ändå stabil. Grunden för ett nytt styrsystem är en digital buss av samma typ som används i personbilar. Antalet delar i elsystemet minskar med 70 procent och gör det både mer driftsäkert och lättare att reparera. Men det mest spektakulära är den röststyrda kranen och det talande datorsystemet.

Att slippa krångel och problem har varit vägledande i konstruktionen. Antalet muttrar har minimerats, det mesta är fastbultat i en stabil ram. Så långt som möjligt har samma dimensioner använts på så många ställen som möjligt och känsliga funktioner är dubblerade. Se gärna en liten video här: T-Bear med innovatören Torbjörn Eriksson