Guldkanna till Guldkannan Towa? Varför inte? Ursäkta kiss o bajs humorn. Men det vore väl skoj. Så här högtidligt presenteras den i Pressmeddelande som jag citerar nästan ordagrant.
På Kistamässan visades för första gången en svensk idé och ny produkt för enkelt och givande kretslopp i vardagen. ForskningGuldkanna till miljöinnovationen Guldkannan sresultat från Lantbruksuniversitet i Uppsala ligger till grund för en miljöanpassad produkt som tar tillvara en vanligtvis outnyttjad resurs. Klcika här för vidare information
Formgivaren Åsa Lövberg grundar sin nya miljöprodukt på en till synes trivial resurs som alla kan utnyttja för bättre växtlighet, samtidigt som man på ett enkelt sätt bidrar till en hållbar utveckling. Och dessutom gör en insats för den egna ekonomin.
”Allt fler inser det värdefulla i det som brukar kallas guldvatten. Det gyllene vi lämnar ifrån oss på toaletten är guld värt när det tas tillvara som miljöanpassad näring till våra växter. Hygieniskt och effektivt – och gratis”, säger Åsa Lövberg, som utvecklat och formgivit Guldkannan Towa för enkelt och ekologisk växtnäring i ett vardagsnära kretslopp i trädgården.
Hon menar att vi som tar för oss av dagens moderna samhälle är både kloka och miljömedvetna, samtidigt som vi inser att våra anfäder gjorde en hel del som var smartare och bättre för närmiljön och kvalitet i vardagen.
”Allt fler vill komma tillbaka till sina rötter och ta vara på det som naturen ger, förutsatt att det är bekvämt, hygieniskt och gärna ekonomiskt. Det är med stor glädje jag nu presenterar mitt bidrag till mer välmående, frodigare och miljöanpassade trädgårdar och grönsaksodlingar”, säger Åsa Lövberg om Guldkannan som beräknas komma i produktion på sensommaren eller hösten 2009.
ÅSA OCH SAGAN OM GULDKANNAN
Åsa är starkt miljömedveten sedan barnsben. Hon bor idag i ett charmigt sekelskifteshus i Sundbyberg där trädgården är formad efter eget huvud och naturens lagar. ”Under de dagliga sysslorna i trädgården började jag fundera på det bästa och billigaste sättet för ännu bättre växtlighet”, säger Åsa.
Hon har sökt kärl, pottor, hinkar och byttor av olika slag för att samla, blanda och sprida guldvattnet. Eftersom de alla var opraktiska, ohygieniska och obekväma beslöt hon att hitta på något eget. ”Något att sitta på i badrummet. Bekvämt ska det vara. Jag vill inte hälla vidare utan bara fylla på med vatten och sprida. Lock på så att det håller tätt och inte luktar. Praktiskt och lätt att bära. Och snyggt med högsta kvalitet rakt igenom.”
För omkring tre år sedan började idéerna ta fysisk form. ”Först provade jag alla vattenkannor som fanns utan att det fungerade. Så byggde en smed och jag en modell i plåt, men det materialet passar inte ihop med urin.” Inte heller fann hon några svenska tillverkare i plåtindustrin, så Åsa gick den vetenskapliga vägen och tog kontakt med Håkan Jönsson från SLU, som forskat grundligt på ämnet. ”Först då insåg jag på allvar vilken förträffligt kemisk sammansättning det handlar om. Naturens egen gödning som så många spolar bort. Kliniskt rent vet de flesta, men inte hur det kan göra verklig nytta i den egna trädgården.” Hållbar plast som är lätt att återanvända har visat sig vara det optimala. ”Och svensk tillverkning”, betonar Åsa.
Senaste Kommentarer.