«

»

Nov 22

Mer bra från Miljöinnovationsdagen

Finalen till tävlingen Miljöinnovation fick en utmärkt inramning på Miljöinnovationsdagen. Det är ju aldrig möjligt att i en kort artikel göra rättvisa åt ett fint program. Nedan följer några valda glimtar av vad jag hann anteckna från Anders Wijkman och från Paneldebatten om framgångsfaktorer för miljöinnovationer. Klcika här för vidare information!

Anders Wijkman (AW) som numera lämnat EU-Parlamentet och jobbar med Tällberg Foundation inledde. Med väl valda exempel fick han auditoriet att se allvaret i dagens miljösituation. 

Fritt efter AW: Vi sitter i en fyrkäftad rävsax. Käftarna är Befolkningstillväxt, Klimat, Ekosystem och Tröskeleffekter. Med tröskeleffekter menas att när ett nytt förhållande inträffar kan ekosystemen skena iväg. I en artikel om ”Planetary boundaries” i tidskriften Nature anges nio sådana tröskelvillkor. Vi måste hejda och därefter minska utsläppen så snart som går. Om vi lyckas hejda ökningen 2015 behöver vi minska utsläppen med 5 %/år därefter. Om ökningen i stället hejdas först 2020 behöver vi minska med 10 %/år. 

Men det finns hopp. En kille på European Investment Bank har sagt att den snabba utvecklingen för solceller gör att dessa redan 2014 kan konkurrera med gaskraftverk. Redan i dag finns det på de flesta områden prototyper som  kan bli 5 ggr mer efefktiva än dagens teknik.

FramgångspanelMiljöinnovationsdagen

Flera inlägg behandlade vilka faktorer som avgör att en miljöinnovation lyckas. Panelen för en diskussion på detta tema ser Du ovan. Längst till vänster Petra Wadström med innovationen Solvatten. Hon visade en film från Vi-skogen i Kenya. Solvatten innebär en revolution i många fattiga kvinnors liv. Den glädje sådana visade i filmen var helt underbar.

Mårten Hellberg bredvid representerar fjolårets vinnare Organoclick. Han sade: Eftersom vi inte kunde någon kemi och inte var klara över hur innovationen skule användas började vi ringa FoU-chefer för att boka möten. Det blev bra brainstorming-sessioner. De vann också Innovation Cup straxt efter miljöinnovation och det blev stor medieupmärksamhet. Sedan började kunder ringa dem i stället för tvärtom. 3-4 kunder har detta skapat och redan 1,5 miljoner kronor i intäkter. Finansiering från VINNOVA  var avgörande i starten. Anders Wall har gått in som privat finansiär och sitter i styrelsen. Men sedan har det varit kundfinansiering. Trots detta har de inte behövt ge upp någon exklusivitet.

Hans Engblom, andre från höger ovan, från SEB Venture Capital knöt an. Mest underskattat av allt kapital är kundfinansiering. Han fortsatte utifrån bolagets gedigna erfarenhet. Bolaget har gått in i 80 företag och sålt hälften vidare. På Cleantech har man satsat i nio företag och redan sålt fem.

Han framhöll att riskkapitalet måste agera strikt kommerssiellt. Det innebär tuffa krav på en investering. Att ta fram en idé kan kräva kostnaden 1, medan produktutveckling kräver kostnaden 10 och kommersialisering kostnaden 100.  Många misslyckas och därför måste man kompensera genom att räkna en mycket hög kalkyränta på satsat kapital.

Han skissade några kriterier på en idealinvestering. Det ska vara en unik produktplattform. Produkten ska vara ”must have” för kunder. Den ska också vara disruptive, dvs. slå knock på dagens teknik. För genomförandet är det viktigt att Ambitionerna är globala; Affären är viktigare än tekniken; Nyckelpersoners drivkraft och erfarenhet;  Attraktiv affärsmodell och en Kultur av merleverans.

 Slutligen berättade han att det kan vara lättare att attrahera kapital från småbörserna eller från FFF (Family, Friends and Fools) än från riskkapitalföretag. För mig kändes det som en klok observation. Riskkapitalets främsta drivkraft verkar vara att minimera risken. Kanske det bästa skälet för att ta in sådant kapital är om bolagens personal har bra kontakter och kunskaper att bidra med i utvecklingen.

Lars Nilson Dag hade pratat en del med riskkapitalföretag. Han anser att kraven kan vara orimliga. Han har en lista på riskkapitalföretag med sådana krav.

Det var bara några subjektiva glimtar ur en spännande diksussion. Själv hade jag gärna lyssnat till några av de bolag som köpt in samarbeten med innovationer. Jag tänker på Volvo som genom Volvo Technology transfer kommit i kontakt med  och fått börja tillverka El-Forest av 2006 års finalist. Jag bedömer att det i regel är viktigare med bra industriella samarbeten än med riskkaital för att utveckla innovationer.

Min artikel om kapitalanskaffning ur Uppfinanren & Konstruktören hittar Du om du scrollar ner än bit på denna sida. http://evolveu.bloggsida.se/eco-innovation-i-media Den ger exempel från Morphic, Chromogenics och Absolicon.

Rätt använt kan EU-stöd bidra till att innovatöern kan få till rätt samarbete. Här finns mina elva krönikor ur Uppfinnaren & Konstruktören på detta tema: http://evolveu.bloggsida.se/eu