El-Forest har så många tekniska finesser! Jämför länken El-skotaren till höger. Chansen finns till mindre bränsleförbrukning, mindre markskador och mindre skador på rötter och träd på en gång! Tänk om vi kunde få se ett skogstekniskt genombrott. Drömmen är naturligtvis våt, för att skadorna främst kommer i blöta och fuktiga partier.
Här följer mina ocensurerade reflektioner efter många år i branschen. Ocensurerade för att jag har lovat skriva om det på Nationaldagen. Egentligen skulle jag ha lust att jobba några dagar med faktakoll och detaljer. Men det hinner jag inte. Och hur skriver jag detta så att en lekman kan förstå?
”Kom, kom, kom till Skogis Garpenberg…..” . Ja så sjöng vi på melodin ”Brittas restaurang” när Jägmästarkursen 70-74 började. Gerhard och jag gjorde ett semiariearbete om ”Utvecklingen av tre skogstekniska innovationer”. Kring skiftet mellan 60- och 70-tal mekaniserades kvistning och kapning i slutavverkningar.
Ingenjörsföretaget SIKOB hade utvecklat kvistaren Logman. Vi frågade varför de bara hade mekaniserat kvistningen och inte kapningen på en gång. De sade att kvistningen var mest arbetskrävande. Lägg till kapningen så blir det ett till nytt moment som skulle kunna trassla och ge driftsstopp. Logman tog, kanske just därför snabbt en mycket stor del av denna nya marknad.
Vi körde också i skogen och lastade timmer med en skotare från Volvo. Volvo var ju då bland marknadsledarna på skotare. Det skumpade rätt bra även på en tillrättalagd slinga, utan krångliga passager. Om Du tycker det ser svårt ut att lasta och lossa timmer så är det en alldeles riktig iakttagelse.
Bland studielitteraturen fick vi ett seminarium om förutsättningar för mekaniserad skogsodling. Texten andades möjligheten att uppnå detta inom kanske något decennium. Några år innan hade jag planterat skog för SCA utanför Dorotea. Det gjorde ont i händerna av alla hugg i sten. Gamla rötter var också i vägen. Dessutom skulle vi markbereda för hand. Ambitionen blev tyvärr omvänt proportionell mot solen. Att med all sten och fukt och rötter som är i vägen, och alla små och stora lutningar mekanisera planteringen tyckte jag kändes omöjligt. Men vad som slog igenom inom några år var två delmekaniseringar, markberedning och täckrotsplantor som man kunde sätta genom ett rör.
Nej, nu hinner jag inte skriva mer idag. Solen gassar, flaggan är hissad, hustrun promenerad, kroppen lubbad, duschad och frukosterad. Dags att sätta igång dagen.
Jag fortsätter i morgon förklara varför El-forest är en våt dröm. Dagens poäng sammanfattad är att jag tror att utveckling av innovationer i den tuffa skogliga miljön bäst lyckas när det går stegvis. Heder åt Sveaskog och Volvo Technolgy som vet detta och ändå satsar. Så småningom ska berätta om skotarköpet, GRÖNSKA-undersökningen, gallringreflektioner, vattenprojekt med mera. Välkommen åter!
Senaste Kommentarer.