Personligt: jag fick två uppskattande mail från bra miljöinnovatörer. Jag letade på gladast på Google images.Vad tycker Du om mitt fynd tillhöger. Vår länk Flödesrenaren informerar vidare om samarbetet med AstraZeneca och Örebro Universitet. Det är så roligt att arbetet nu på flera plan går vidare från Hamburgarna. Morphics dotterbolag Exergy Fuel Cells ska leverera till London. Och så proppen om forskning och innovation som jag inte hunnit kolla tänka efter om jag gillar eller ej. Hoppas Du står ut med att jag än en gång tar pressmeddelanden nästan helt oredigerat. Dags att gå och sova.Flödesrenaren: Örebro universitet har fått i uppdrag av AstraZeneca att utveckla en partikelseparator, ett slags filter som samlar upp det överskott av partiklar som bildas vid tablettillverkning. I dag förstörs överskottet, men om det i stället kan återanvändas av företaget skulle det innebära stora ekonomiska besparingar.
Det kan handla om pulver som är dyrare än guld, säger teknologie doktor Tord Larsson, som ska leda projektet. Projektet, som finansieras av AstraZeneca och Regionförbundet Örebro, går ut på att vidareutveckla en redan existerande partikelseparator, AerosolTrap, som bland annat används för att samla upp det fett som finns i luften på till exempel hamburgerrestauranger. Fettet separeras och rinner ner i en behållare, och tack vare denna konstruktion blir separatorn inte igensatt som traditionella filter.
Förhoppningen är att samma teknik ska kunna användas för att minska svinnet vid framställning av medicin i tablettform. När olika substanser som ingår i medicinerna torkas hamnar i dag en stor andel i luftfilter som sedan måste förstöras utan att pulvret kan återvinnas
Forskningen görs i samarbete med Forskningscentrum MoS (modellering och simulering) på Campus Alfred Nobel i Karlskoga. Tord Larsson kommer att använda modellerings- och simuleringsteknik för att först bygga en datormodell av den redan existerande fettfällan AerosolTrap. Nästa steg är att modifiera modellen enligt specifikationer från AstraZeneca som anger vilka storlekar de partiklar har som ska samlas upp och återvinnas. Sedan kan den modifierade modellen testas i datormiljö med hjälp av simuleringstekniken.
– Genom att använda modellering och simulering blir det både billigare och snabbare än med traditionella metoder, då man först måste bygga en riktig modell, testa den, sedan modifiera utifrån testet, bygga en ny, testa igen, och så vidare.
Uppdraget från AstraZeneca förmedlades till Örebro universitet av Inkubera som är regionens företagsinkubator men uppgift att medverka till att nyskapande affärsidéer kommersialiseras. Tekniken bakom AerosolTrap bygger på en uppfinning av örebroaren Conny Norman som vunnit flera pris för produkten.
Morphics dotterbolag Exergy Fuel Cells har blivit utvalt att som en av två aktörer leverera bränsleceller till ett pågående infrastrukturprojekt i London. Syftet med projektet är utrusta temporära kraftanläggningar i gatumiljö med bränsleceller, för att därigenom minska såväl luftföroreningar som oljud.
Luften i London hör till den sämsta i Europa. Luftföroreningarna har under flera år överträffat EUs gränsvärden och nu hotas huvudstaden av böter om inget görs.
För att förbättra luftkvalitén för invånarna och samtidigt bidra till långsiktiga miljöförbättringar bedrivs ett stort antal projekt. I stadsdelarna Camden och Croydon bedriver de lokala myndigheterna sedan 2006 ett projekt som går ut på att utrusta temporära kraftanläggningar placerade i centrala lägen med bränsleceller. Till skillnad mot traditionella dieselgeneratorer ger dessa varken upphov till föroreningar eller oljud.
Ett första system, avsett för att driva en station för mätning av trafikrelaterade luftföroreningar utanför London City Hall, kommer att premiärvisas onsdagen 29 oktober. Den bränslecellsutrustade stationen drivs av vätgas som tillhandahålls från en lokal depå invid Eurostar terminalen, Kings Cross järnvägsstation i Camden.
”Projektet har flera syften. För det första vill vi helt eliminera föroreningar och oljud från den här typen av generatorer. För det andra vill vi öka medvetenheten om alternativa energikällor i allmänhet och vätgas i synnerhet. Vi kommer även att aktivt dela med oss av våra kunskaper till andra lokala myndigheter som vill införa liknande teknik”, säger Omoniyi Giwa, Program Manager vid Transport of London.
Hittills har två bränslecellsgeneratorer producerats. Den första består av en 5 kW PEM bränslecell från den amerikanska tillverkaren Plug Power. Den andra, som kommer att levereras under 2010, är utrustad med två stycken 1 kW-bränsleceller från Morphics dotterbolag Exergy Fuel Cells.
”Det är mycket glädjande att vi får vara med och leverera teknik till detta projekt. Det visar både på teknikacceptans och på vätgas som energibärare i stadsmiljö”, säger Jonas Eklind, VD för Morphic Technologies AB.
Om Exergy Fuel Cells
Morphics dotterbolag Exergy Fuel Cells är specialiserat på utveckling och tillverkning av högeffektiva bränsleceller för stationära energisystem och reservkraftaggregat.
Bolaget erbjuder egenutvecklade och patenterade innovativa och prismässigt konkurrenskraftiga bränsleceller i ett flertal varianter och storlekar. Flera av företagets bränslecellsprodukter har lämnat prototypstadiet och tillverkas redan i mindre serier. Utöver bränsleceller erbjuds även tillverkningsprocesser för serietillverkning av såväl enskilda komponenter som kompletta bränslecellsystem.
I dag presenteras regeringens forsknings- och innovationsproposition. Den omfattar perioden 2009 – 2012 och är vad gäller resurstillskott den största någonsin. Med sina fem miljarder är den mer än dubbelt så stor som den närmast föregående och större än de tre senaste sammantaget.
Kunskap är i vår tid på väg att bli den viktigaste konkurrensfaktorn. Det land som kommer på efterkälken i fråga om kunskap och innovationer riskerar att få stora svårigheter. Det är det ena skälet till att vi gör den största satsningen någonsin på svensk forskning. Det andra skälet är att vi vill bidra till lösningar på mänsklighetens stora problem, som klimatfrågan och hur svåra sjukdomar ska kunna botas eller lindras, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.
– Men mer pengar är inte tillräckligt. Det finns också ett antal systemfrågor som hämmat svensk forskning. Genom att konsekvent hävda kvalitet och använda konkurrens som metod ger vi svenska forskare förutsättningar att bli allra bäst, säger Lars Leijonborg.
Några viktiga punkter ur propositionen är:
Universitet och högskolor får ökade resurser
Den största delen av de statliga forskningsmedlen går till lärosätena. Av befintliga medel är det ca 11 miljarder kronor av de ca 17 miljarder kronor som går till forskning via utbildningsdepartementet. Av de tillkommande anslagen går 1,55 miljarder kronor åren 2009-2012 till universitet och högskolor. De fördelas enligt ett nytt system där kvaliteten avgör hur mycket varje universitet eller högskola får. Kvalitet mäts genom två faktorer -publiceringar/citeringar och externa forskningsmedel. I bilaga 1 finns en tabell över hur medlen fördelas över universitet och högskolor.
Strategiska satsningar
Sedan andra världskriget har svensk statlig grundforskning i princip finansierats på två sätt: genom anslag direkt till universiteten (fakultetsmedel) och genom anslag via forskningsråd (rådsanslag). Ett viktigt inslag i den reformering av anslagssystemet som propositionen innehåller är att det introduceras en tredje, stor finansieringsform: strategiska satsningar. 1,8 miljarder av de fem miljarderna avsätts i forskningspropositionen i vad som är tänkt som en permanent, årlig anslagsökning till forskning inom ett antal strategiskt viktiga områden. Hela listan på de strategiska områdena finns i bilaga 2.
Rådsanslagen ökar
De fyra forskningsfinansiärerna Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Verket för innovationssystem (Vinnova) och Vetenskapsrådet tillförs 675 miljoner kronor. Som en del av satsningen på strategiska forskningsområden ökas anslagen för Statens energimyndighet med 110 miljoner kronor och Rymdstyrelsen tillförs 20 miljoner kronor från 2009.
Innovation
De statliga satsningarna på forskning behöver i ökad utsträckning nyttiggöras i samhället och näringslivet. Regeringen presenterar i forsknings- och innovationspropositionen en satsning på att öka kommersialisering av forskningsresultat. Totalt tillförs 150 miljoner kronor för detta ändamål. Det startas innovationskontor vid ett antal lärosäten. Industriforskningsinstituten förstärks med 200 miljoner.
1-procentmålet nås redan 2009
Enligt beslut av EU:s ministerråd bör ett medlemslands avsättningar för FoU uppgå till 3 procent av BNP, varav 2 procent från näringslivet och 1 procent från offentliga källor, det så kallade Lissabonmålet. Den satsning om fem miljarder som nu görs innebär att 1-procentmålet kommer att uppnås redan 2009.
Senaste Kommentarer.