Jag gläder mig åt samarbetet med NILA inför ELMIA subcontractor. NILA är en av blott tio vinnare av tävlingen Mijöinnovation.

Juryns motivering var: 

En nydanande innovation som löser många miljö- och arbetsmiljöproblem inom bland annat möbel- och bilindustrin. Genom att ersätta det nu använda polyuretanet med polyesterfiber får man en förbättrad arbetsmiljö, då utsläpp av det mycket giftiga ämnet isocyanat helt elimineras. Polyesterfiber kan till skillnad från polyuretan materialåtervinnas genom omsmältning till nya produkter. Förutom de miljömässiga fördelarna rymmer innovationen stor ekonomisk potential till följd av låga material- och energikostnader genom hela tillverkningskedjan.

 

Från NILAs hemsida tar vi lite information:

Efterfrågan från industrin på ett mer miljövänligt material än polyurethan är stor. Formgjuten flexibel polyester kan vara svaret. Fördelarna är:
-Polyester är återvinningsbart och miljövänligt.
-Det finns inga begränsningar på formen.
-Textila material kan limmas på i själva processen
-Det släpper inte under HELA dess livslängd ifrån sig farliga gaser såsom isocyanater.
-Polyester kan göras om till pet flaskor och sen tillbaka till polyester igen.
-Låga verktygskostnader.
-Det transsporterar bort vatten så det är skönt att sitta länge på.

Produkten kan användas till bland annat möbler, fordon, tåg, flyg mm mm. NILA påstår att man med detta material kan ersätta all polyurethan. 
 
 I samband med bilsalongen i Geneve 2004 presenterade Volvo en ny konceptbil, den så kallade YCC (your concept car). En detalj bland många andra som rönte stor uppmärksamhet var de utbytbara klädslarna=pads.

 

 

Padsen är tillverkade i FFP (formgjuten flexibel polyester) och de tillverkades hos NILA i sammarbete med Volvo. Padsen göts med en ny teknik där vi även gjuter på textilen direkt på stoppningen. 

Låga material- och energikostnader i kombination med miljömässiga fördelar gör också FFP-metoden kommersiellt mycket intressant.

FFP-metoden bygger på att två olika polyestermaterial med olika smältpunkt blandas. När den så kallade smältfibern med den lägre smältpunkten blir flytande, börjar den rinna längs polyesterfibern med den högre smältpunkten. Den fastnar då på de punkter där fibern med den högre smältpunkten korsar varandra. Vid den efterföljande avsvalningen stelnar sedan den formgjutna flexibla polyestern till önskad form.

Genom att variera viktförhållandet mellan de båda polyestermaterialen liksom temperaturen och tiden kan man styra materialets hårdhet.

Metoden gör det möjligt att formgjuta polyesterfiber. Det innebär att det betydligt giftigare materialet polyuretan skulle kunna undvikas i många produkter.

Jämfört med polyuretan, som oftast deponeras på soptippen, kan polyesterfiber återvinnas till nya produkter eller som energi genom förbränning. Restprodukten blir bara koldioxid och vattenånga. Till skillnadfrån polyuretan, där man använder isocyanater vid tillverkningen,avger polyesterfibern inte några giftiga ämnen vid varken tillverkning, användning eller återvinning.

Även den totala kemikalie- och energianvändningen minskar med den här metoden.

– Dessutom använder vi formar av plåt medan man vid tillverkning med polyuretan använder formar av epoxy som även den är giftig att hantera. Epoxyn är inte heller återvinningsbar, men det är plåten, förklarar Lars- Gunnar Johansson, VD för NILA Ab.

Med FFP-metoden blir polyesterfiberns formfrihet i stort sett obegränsad. Såväl mjuka som hårda nästan träliknande material kan därför tillverkas. Marknaden för produkter tillverkade med FFP finns i första hand i möbel- och fordonsindustrin, men även inom en sektor som kallas offentlig miljö, som omfattar olika stoppmöbelprodukter till skolor, bibliotek, sjukhus.

KÄLLA: Region Halland: http://www.miljoinnovation.se/Material/Files/Pdf/2002.pdf

Länk till Pressmeddelande på Newdesk: http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/miljoelunch-paa-elmia-subcontractor-250336