Som man ropar får man svar. Energimyndigheten vinner på knock-out mot Öhrlings PWC. Överdrift, ja visst! Men även en formellt riktigt gjord rapport kan få fel konsekvenser. Därför är det viktigt att kritiskt granska och rätt förstå den verkliga innebörden av rapporter. Det kan gå att misstolka Öhrlings rapport som att den visar att det ljusnar med tillgång på riskkapital. Det visar den inte, men den har ändå intressanta korn att ge. Jag hoppas kunna återkomma till myndighetens rapport senare.

Riskkapital ska bygga upp inte brinna upp. Vi gläds åt pengahuset från Trancona consultings hemsida. Motsatsen illustreras snyggt av bilden från yttermera.se. Vidare information om Du klickar här.

Energimyndigheten presenterade marknadsöversikten Investera i Cleantech 2008 på Stockholm Cleantech Venture Day i dag den 11 november.

– Den är ett försök att ge kunskap och på det sättet stimulera investeringar i området, säger Anneli Eriksson som är chef för avdelningen Affärsutveckling och kommersialisering hos Energimyndigheten. Vi ger en helhetsbild genom att varva saklig statistik med trender, investeringar och de olika styrmedlens politiska påverkan. 

Citat ur dagens artikel i SvD. ”Enligt Anneli Eriksson, avdelningschef för affärsutveckling på Energimyndigheten hamnar många miljöteknikbolag i ett investeringsglapp efter sin allra första fas (sådd- och uppstartsfas) där Energimyndigheten, universitetsbolag eller Almi stått för pengarna.

Därefter står miljöteknikbolag ofta inför stora investeringar och ett moment 22-läge uppkommer eftersom många riskkapitalister tycker att bolagen står för alltför långt från marknaden.”

Öhrlings PWC har gjort en enkät till Riskkapitalbolag. Man har fått svar från 45 riskkapitalbolag. Men man anger inte hur många man frågat och beskriver inte hur ett eventuellt urval skett. Jag säger bara det AJA BAJA. I rapporten finns observationer som alltså bara kanske är, men jag tror de är intressanta. Här följer några citat:

-”Av de vanligaste investeringskriterierna framgår inte några skillnader mellan investeringar generellt och investeringar specifikt i CleanTech. När respondenterna får välja mellan investeringskriterier specifika för CleanTech-branschen rangordnas förtroende för ledningen och produkternas innovationshöjd som de två främsta”

”64% av de tillfrågade i undersökningen säger att de har, eller inom kort kommer att investera i CleanTech-branschen. Det finns riskvilligt kapital att investera i alla utvecklingsfaser, även i den tidvis omdebatterade expansionsfasen. En majoritet av de respondenter, som vanligtvis investerar i expansionsfasen, är positiva till att även investera i CleanTech i samma fas. Samtidigt utmärker sig en tredjedel av dem genom att inte vilja göra det. En jämförelse mellan svaren i de olika utvecklingsfaserna visar att expansionsfasen har den största andelen investerare som är negativa till att investera i Clean-Tech i den fas de brukar investera i.”  

Hälften av respondenterna anser att investeringarna inom CleanTech har ökat under det senaste året vilket även bekräftas av statistik från Svenska Riskkapitalföreningen. Bland Svenska Riskkapitalföreningens medlemmar genomfördes det under år 2006 28 investeringar i Clean-Tech till ett värde av 269 miljoner kronor. År 2007 ökade antalet investeringar till 61, och värdet till 358 miljoner kronor.

Under första halvåret 2008 har 19 investeringar genomförts till ett värde av 275 miljoner kronor. Generellt har det stora intresset för klimatfrågan påverkat ungefär hälften av samtliga respondenter. Det märks i ett ökat intresse för innovationer. Det i sin tur återspeglas av att det är i sådd/uppstartsfasen som intresset för investeringar ökar mest. Klimatfrågan har däremot inte påverkat intresset för att investera i de senare expansions- eller mognadsfaserna i samma utsträckning. 7 av 10 respondenter har dock inte anpassat sina investeringspolicies till följd av det ökade klimatintresset.”

”3 av 4 respondenter anser att innovationshöjden i den svenska CleanTechbranschen är tillräcklig ur investeringssynpunkt. Ju tidigare utvecklingsskede desto fler anser att innovationshöjden är tillräcklig. I expansionsfasen återfinns den största andelen respondenter som inte tycker att innovationshöjden är tillräcklig, medan respondenterna som i huvudsak investerar i mognadsfasen är mer osäkra på om innovationshöjden är tillräcklig eller inte.

Detta återspeglar till viss del förmågan bland de olika respondentgrupperna att inom den egna organisationen bedöma innovationshöjden. En majoritet av investerarna som i huvudsak investerar i expansions- och mognadsfaserna anser att CleanTechbranschen inte är tillräckligt mogen för riskkapitalinvesteringar samtidigt som en majoritet som i huvudsak investerar i sådd/uppstartsfasen anser att den är tillräckligt mogen.”

7 av 10 respondenter behöver hjälp av någon form av extern expertis för att kunna bedöma innovationshöjden inom Clean- Tech-bolagen. En majoritet av respondenterna uttrycker att det har sin förklaring i att de själva har bristande branschkunskap. Respondenterna som i huvudsak investerar inom sådd/uppstartsfasen anser sig dock i hög grad ha kompetens inom den egna organisationen att bedöma innovationshöjden i potentiella investeringsobjekt. Expansionsfasens investerare behöver mest extern expertis för att göra motsvarande bedömning. En majoritet av respondenterna anser att det gjorts för få investeringar i CleanTech under de senaste åren som en följd av bristen på branschkunskap.”

Länk till:

Energimyndighetens rapport: http://www.swedishenergyagency.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/ET2008_19w.pdf/$FILE/ET2008_19w.pdf?OpenElement
Öhrlings PWC-RAPPORT: http://www.svd.seom/Extweb/pwcpublications.nsf/docid/F9CE395721C53D46802574FD00504223/$file/rapport_cleantech.pdf