Det är härligt när banbrytande innovationer uppmärksammas. ArtDatabankens naturvårdspris går i år till Mats Karström. Bild från Newsdesk.

Jag mötte Mats hösten -90. Det var i en del av Skogsstyrelsens arbete för utveckling och förankring av GRÖNSKA-projektet. (GRundlig Översyn av Natur-, Ståndorts- och Kulturmiljö Anpassning). I ett internationellt persepktiv är Skogsstyrelsens arbete för samråd framstående. Jag skrev om det till Världsskogskongressen i Paris-92 (min bild på rapporten).

Det hade sina sidor att göra instruktioner för att bedöma kraven på naturhänsyn enligt Skogsvårdslagen. Alla trodde kraven var mycket högre än de i verkligheten var.  Många engagerade människor blev riktigt ledsna.  Naturhänsynen vi skulle bedöma den dagen var i klass med mycket annan naturhänsyn i skogen 1990. Mats var redan luttrad. Nåväl, vi hade i alla fall tur med vädret! Jag hade egentligen redan slutat bli mycket ledsen varje gång viktig naturhänsyn försvann från skogen. Men när Mats hittade en dödligt utsatt aspgelélav hjälpte inte vädret upp humöret längre.

Så här skriver ArtDataBanken om priset:

”ArtDatabankens naturvårdspris 2009 går till Mats Karström för sitt engagerade arbete med att inventera och identifiera skyddsvärda gammelskogar i Norrbotten genom sin egen metod Steget Före, som också fått ge namn åt en grupp naturvårdare.

”Steget före” startades av Mats och ett tiotal amatörer vårvintern 1987. Man sökte efter enkla inventeringsmetoder som var användbara året om för att kartlägga de naturvärden som finns i skogarna i Jokkmokks kommun. I stället för omfattande artlistor satsade man på ett fåtal arter. Mats Karström är biolog och lärare som undervisar i naturkunskap och miljökunskap i Jokkmokks gymnasieskola Bokenskolan.

Ur prismotiveringen kan man läsa:

Mats Karström har med sin förmåga att kombinera fakta och brinnande engagemang i samtal med bland annat markägare bidragit till att rädda ett betydande antal gammelskogar och dess flora och fauna, till glädje för framtida generationer. Genom att utveckla inventeringsmetodiken Steget före har han lyft fram de mer okända växterna och djuren och visat hur vissa arter signalerar lång skoglig kontinuitet och höga naturvärden. Metodiken har inte bara använts framgångsrikt av skogsgruppen i Jokkmokks kommun utan många andra människor runt om i Sverige och våra grannländer har inspirerats att följa efter till gagn för många känsliga arter.

– Vi behöver fler personer som Mats och måste värna om dem som av eget intresse ökar vår kunskap om naturen. För ArtDatabanken, SLU och samhället i stort är dessa personer ett fundament som vi inte kan vara utan, säger Johan Bodegård, chef för ArtDatabanken.”