Musselkyckling tycker jag låter gott. Jag Googlade för att hita ett recept. Men vad fann jag. Jo, Borås Tidnings artikel om musselkyckling och majslax. 
Författaren kommer ihåg när kyckligen smakade fisk för att de utfodrades med fiskmjöl? Men skälet för intresset var nästan samma.
Snart byggs Sveriges första anläggning för framställning av musselmjöl. Det är ett steg närmre KRAVs vision att animaliskt protein ska komma från musselmjöl – ett ekologisk hållbart alternativ. En enda mussla kan under goda förhållanden filtrera upp till nio liter vatten per timme. Det innebär att när musslorna skördas återförs näringen från hav till land. Tala om kretslopp!
Kunskapen om musslor är gammal. Vi illustrerar med Smithsonians bild från Flickr på en gammal indiansk musselsamlare. Klicka här för mer om musslor!
– Vårt mål är att visa att man kan producera musselmjöl i stor skala, säger Odd Lindahl, docent i marin ekologi och projektledare.
Förhoppningen är att anläggningen ska kunna producera 20 ton musselmjöl under sitt första år. Musselmjöl innehåller aminosyrorna metionin, cystein och lysin och är ett animaliskt protein som kan användas bland annat vid uppfödning av ekologiska kycklingar.
– Idag är det svårt för KRAV-producenter att hitta bra råvaror för animaliskt protein. Musselmjöl är ett ekologiskt, hållbart alternativ som vi velat ha länge. Det är inte bara en lösning på foderproblemet utan produktionen leder också till jätte-stora miljövinster eftersom den motverkar övergödningen i haven, säger Lars Hällbom, KRAVs chef för regler och konsument.
Odd Lindahl har tidigare arbetat med övergödning och syrebrist, men de senaste tio åren har hans fokus varit på odling av musslor för att förbättra vattenkvalitén och produktion av musselmjöl.
– Det här är roligare eftersom vi faktiskt gör något åt övergödningen och skapar ett kretslopp, vi presenterar en lösning, säger han.
För musslor är en viktig del i det naturliga kretsloppet och dessutom en faktor för att minska övergödningen i haven. Musslorna lever av växtplankton som i sin tur tar upp näringsämnen som till exempel kväve och fosfor.
– På land är det betande djur som håller landskapen öppna och i havet är det musslorna och andra filtrerare som håller vattnet klart, säger Odd Lindahl.
Senaste Kommentarer.