Tio i Topp för svenska miljönyheter 2011 // Eco Innovation AB

2011 var ett härligt år för miljön. Det är skönt att inleda 2012 med tankar på 2011 års bästa miljönyheter. Hoppet lever för miljön trots alla larm och halv- eller helt misslyckade förhandlingar.

Årets bästa svenska miljönyheter har utsetts i webröstningar på sajten MILJÖINNOVATION och EU-bidrag. Eco Innovation AB följer dagligen de positiva svenska miljönyheterna och nominerar varje månad de tre bästa för webröstning. Här är tio i topplistan för de bästa svenska miljönyheterna i 2011 års webröstningar.

1. Knycers miljötorkskåp vann röstningen om bästa svenska miljönyhet i december 2010. Torkskåpet ger lägre energiåtgång och minskar behovet av sköljmedel. Torkningen imiterar en frisk sommarvind. Den avfuktar och torkar kläderna som om de hängde utomhus. Knycers torkskåp har en display som tydligt visar elförbrukningen i kWh och automatisk avstängning när tvätten är torr. Energiåtgången är ungefär hälften jämfört med traditionella torkskåp och torktumlare. Knycers bild.

2. Scandinavian Enviro Systems (SES) nyhet om den första fullskaliga fabriken för Däckåtervinning blev bästa miljönyhet i februari. Fabriken borde nu står färdig i Åsensbruk i Dalsland. Däckade däck är ett mycket stort miljöproblem. SES innovation gör att allt kan återvinnas. Vikten av de återvunna ämnena fördelas enligt SES däckdiagram till vänster. Det är SES bild.

3. EcoNox, miljöbetong från Starka blev bästa miljönyhet i mars. En marksten med luftrenande förmåga finns nu att köpa. Med ett fotokatalytiskt tillsatsmaterial omvandlas kväveoxider till ofarliga salter (nitrater) som sköljs bort vid nästa regn. Starkas bild till höger.

4. Brostadens demonstration av Solelia Greentechs soldirektladdare för elbilar blev bäst i september. Solcellsanläggningar från Solelia Greentech är mer än bara en laddstolpe. De kan användas året runt, soltak kan vinklas i optimalt solläge, och de ger 1000 mils körsträcka med solel/år och P-plats och är en bra reklampelare för elbilsanvändare. Bostadens bild.

5: Flödesrenaren AerosolTrap blev bäst i januari. Aerosoltrap bygger på en teknik för partikelavskiljning och har lyckats med funktionstest för medicinsk tillämpning (anrikning). Metoden baseras på strömningshastighet i flöden. När man smalnar av ett flöde av luft eller vätska ökar hastigheten. När det sedan breddas kan partiklar sedimentera. Jämför med Aerosoltraps principskiss!

6. Gör Din egen el och sälj resten på nätet. Ja det har många önskat sig. Din El erbjuder privatpersoner som gör egen el full kompensation för överskottsproduktion. Nyheten kom tvåa i röstningen om bästa miljönyhet i mars. Martin Rokka på Brännö i Göteborgs skärgård blev DinEls första kund på avtalskonceptet EgenEl. DinEls bild.

7. Takboxtillverkaren Thule använder nu den första storskaliga tillämpningen av Arsizios metod för tredimensionell extrudering (strängpressning, strängsprutning). Det halverar energiåtgången jämfört med formsprutning. Det blev bästa miljönyhet i oktober. Jfr. Arsizios principskiss till höger.

8. Cellfabs Cellarmering är en ny armering för betong, asfalt och andra material. Den blev bästa miljönyhet i juni. De möjliga miljövinsterna med cellarmering är tex. mindre behov av råmaterial, mindre behov av energi i produktion och transporter av dessa råvaror. Cellfabs bild av armeringen till vänster.

9. IBC-Robotics containerrengöring som gör den första demonstrationen i praktisk skala blev bästa miljönyhet i augusti. En robot sprutar torrispellets som skapar en mikroexplosion. Metoden är helt torr, utan restprodukter förutom materialet som tvättats bort. Man slipper otäcka rengöringsmedel, sparar vatten och får förbättrad arbetsmiljö.

10. Opcons Powerbox utsågs till finalist i det prestigefyllda Sustainable Shipping Awards i kategorin Environmental Innovation of the Year. Nyheten kom tvåa i röstning om bästa miljönyhet i juni. Powerboxen gör att överskottsvärme från driften av dieselmotorer som tidigare gått till spillo återvinns för produktion av el ombord. Det kan ge upp till 5-10 procents lägre bränsleförbrukning och utsläpp.