En Innovationsstrategi kan vara ett slöseri eller den kan göra nytta

Att ta fram en strategi kostar resurser. När den inte är bra kostar den mångdubbelt större resurser i förlorad effektvitet. En bra strategi har ett konkret mål, en sann beskrivning av utgångsläget och bra förslag till åtgärder för att nå målet. Åtgärder för att nå målet anpassas till hur det går att utveckla utgångsläget i rätt riktning. Detta förutsätter i allmänhet långtgående samverkan med de som ska göra jobbet.

Flexiwaggon – Bil på järnväg är ett typexempel som en innovationsstrategi bör gynna

Sverige har en nationell innovationsstrategi. Den ska bidra till ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation i Sverige med sikte på år 2020. Där finns beskrivningar av målen och nyttan med att nå dem, men inte av hur innovationer skapas nu och vilka faktorer som leder till framgång i innovationsprocessen. Det verkar inte som om de som ska stå för innovationerna varit med i framtagandet. Regionerna har fått i uppdrag att ta fram regionala strategier för innovation. Dessa strategier är i allmänhet luddiga i målformuleringen, i avsaknad av beskrivning av hur innovationer uppstår liksom av intim samverkan med de som nu skapar innovationer.

Innovationsstrategi – för vem?

Jag fick i uppdrag av Region Jämtland-Härjedalen att göra en rapport som underlag för design av projektkontor för Region Jämtland-Härjedalen. Den ska kunna användas för lokala samråd inom regionen. LÄNK till Rapport. Den är kort, bara sex sidor, men i bilagor finns en sammanställning av kunskapsläget för min sanna beskrivning av utgångläget.

En personlig innovationsstrategi i det lilla är att vara nyfiken. Folk i byn Borgafjäll sa att fisk inte fanns i tjärnen i norra Jämtland. Men Erik Lindberg gick dit och drog upp fisk och tjärnen heter Erik Lindbergstjärnen efter honom. Författtaren på bilden.

En privatperson kan helt enkelt ha innovationsstrategin att vara nyfiken på nyheter eller att söka undvika nya lösningar för det kräver mycket jobb. Ett miniföretag som fokuserar en innovation har ofta strategin att snabbt få den att generera intäkter. Ett större företag har en uttalad eller outtalad innovationsstrategi som ofta beror av vilka resurser företaget kan och vill satsa samt ledningens attityd till nytänkande. Det kan göra att underleverantörer bara ägnar sig åt nytänkande i samarbete med sin uppdragsgivare. Andra företag kan se välvilligt på avknoppningar från företaget vilka koncenterar sig på en innovation.

Innovationsstrategi för utveckling av Sverige

Innovationer ger utveckling och ofta förstörelse av äldre system. Ju snabbare och bättre innovationer integreras i våra produktionssystem desto bättre blir dessa. Eftersom många fler innovationer skapas i utlandet än i Sverige borde en innovationsstrategi för Sverige i första hand satsa på att integrera de bästa av utländska sådana i Sverige. Men normalt så talar vi i stället om att utveckla svenska innovationer. Det är också fokus för den nationella och de regionala innovationsstrategierna i Sverige.

Det är ett bra fokus. En innovation tenderar att utvecklas där den skapas och det är därför ett av få sätt att skapa utveckling någon annanstans än i storstäder. Den kan också leda till att ny produktion skapar sysselsättning och lönsamhet.

Att sätta rätt mål

För studien satte vi målet att så många nya eller i väsentlig grad vidareutvecklade produkter – varor och tjänster som möjligt från Jämtland och Härjedalen ska nå marknaden. Det innebär att projektkontoret bör stödja aktiviteter i regionen som redan arbetar i den riktningen. Kunskap om vad som då bör åstadkommas finns dels på nationell nivå därför att regionen liknar Sverige och dels på regional och lokal nivå där människor och påverkande organisationer finns.

Det är ett relativt enkelt mål att sätta. Men det kanske inte är det mest lämpliga målet. En mycket stor del av antalet innovationer är mindre förbättringar av befintliga produkter eller av möjligheter att sälja dessa. De uppstår ofta i samverkan mellan leverantör och kund. De innebär en förstärkning av konkurrenskraften i berörda företag och är därför av stort intresse. Men de skapar inte förutsättningar för helt nya tjänster eller produkter.

Ett projektkontor för Jämtland-Härjedalen bör bidra till att genomföra regionens innovationsstrategi

Vanligt är att exempelvis inkubatorer för att stödja en uppfinnings väg mot att bli en innovation ställer kravet att den ska kunna ta en global marknad. Det är ju inte så dumt. Kanske ett lämpligt mål för en innovationsstrategi kan vara att den ska ge nya produkter eller tjänster som har en stor omsättning? Är det rimligt att för en regional strategi sätta målet att dessa ska produceras i regionen? Bör en innovationsstrategi också ha ett mål för att skapa sysselsättning? Det är ju stor skillnad mellan den effekten av ett spel på Internet och en innovation som revolutionerar t.ex. Jordbrukets lönsamhet.

Att anpassa insatser till verkligheten

Ett satt mål medför konsekvenser. Storleksordningar i nuläget är av avgörande betydelse för hur resurser bör allokeras. Så är t.ex. den absoluta förbättringen större om resultatet av en
faktor som idag representerar 30 % av output förbättras med 20 % än om en faktor som nu representerar 5 % av output fördubblas. Viktig kunskap i sammanhanget finns i rapporten ”Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer? Christian Sandström. Ratio och Chalmers tekniska högskola. Reforminstitutet 2015”.

”Studien visar att 47 procent av dessa innovationer har skapats av uppfinnare som är
anställda vid företag, enskilda uppfinnare har utvecklat 33 procent av dem och akademin står
för resterande 20 procent.”

”De enskilda uppfinnarnas roll har dock blivit mer framträdande under de senaste decennierna. Deras andel uppgick till hela 45 procent av innovationerna under perioden 1981-2006. Universiteten har en mer marginell roll, något som förklaras med att de saknar marknadskännedom och i mindre utsträckning ägnar sig åt tillämpad forskning”.

Enligt SCB statistik står företagen för ca 70 % av resurser för forskning & utveckling, medan universitet & högskolor står för ca 25 % och staten för ca. 5 %. Man ska dock observera
att företagens andel inte inkluderar mikroföretag och att all företagssatsning siktar till
innovation medan kanske 5-10 % av den hos Universitet och högskolor gör det.

Privata resurser dominerar framtagandet av innovationer på ett helt överväldigande sätt. Den främsta uppgiften för en innovationsstrategi blir därför att bidra till att effektivisera privat arbete och maximera privat kapital för innovationer. För att uppnå detta bör arbetet ledas och utvecklas av de närmast berörda, det vill säga innovativa företag och enskilda personer.

Ett projektkontor bör förutsätta att företag över en viss storlek och offentlig sektor behöver begränsad hjälp av det. Mikroföretag är tillräckligt små för att ha nytta av stöd liksom en del mindre Småföretag. För företag som omsätter >5 M€ är det för mig svårt att se att större offentligt stöd eller råd ska spela någon större roll för utvecklingen av innovationer.

Alla former av restriktioner för offentligt stöd som inte direkt bidrar till att så många innovationer som möjligt lyckas bör tas bort. Samarbete mellan företag och universitet och högskolor är mindre vanligt. Det förefaller saknas forskning som verifierar att s.k. triplehelix samarbete är till glädje för företags utveckling av innovationer.

Innovationskontor bör inte förläggas till universitet och högskolor

FÖR IBC-Robotics containerrobotrengörare är innovationsstrategin att nå ut på marknaden

Visst behövs innovationskontor för att hjälpa fram uppfinningar till att bli innovationer. Men att förlägga dem till universitet och högskolor är kontraproduktivt då de i regel i första hand ägnar sig åt det lilla bidrag till utveckling av innovationer som kommer från dessa organisationer.

Det behövs en motsvarighet till lärosätenas innovationskontor, förslagsvis genom Coacher
för innovationer och affärer med lokalt ansvar och med lokal placering. Innovationskontor. Regionala aktörer bör snarast utveckla samarbete med Svenska Uppfinnareföreningen (SUF) som redan har finansiering för att demonstrera ett
innovationskontor regionalt under 2016.

Hur når innovationsstrategin önskat mål

En innovationsstrategi med det mål vi satt för ett projektkontor ska bidra till att:

• Användningen av resurser hjälper till att ta fram så många innovationer som möjligt
• Dessa resurser blir så stora som möjligt.

 Då gäller det att satsa på de organisationer som inte själva har resurser att utveckla uppfinningar till innovationer. Jag har försökt bedöma vilka dessa är och kommit till att ofta har organisationer som omsätter > 5 M € egna resurser som går att prioritera för utveckling av innovationer.

Stöd för organisationer som i princip bör klara sig själva

Det finns ändå utrymme för förenklat stöd för sådana företag och för publika organisationer. De kan alla vara mål för projekt med delfinansiering av offentliga medel.
1. Praktiskt taget alla företag har nytta av utbildning som kan leda till att:
interna beslutsprocesser blir mer öppna för innovationer och att;
anställda ännu mera uppmuntras att presentera nya idéer;
kunskapen om möjligheter till projektfinansiering förbättras.
2. Dessa företag har ofta patent eller idéer för utveckling de väljer att inte följa upp. Det är angeläget att dessa presenteras och erbjuds lämpliga köpare på en marknad.
3. Företagen kan ha anställda som vill utveckla idéer som s.k. spinouts. Det är troligen lämpligt att behandla dessa på liknande sätt som för företag < 5M€.

Publika och halvpublika har i princip samma behov. Men eftersom många erfarenheter från systerorganisationer i andra länder inte skyddas immaterialrättsligt har de också stort behov av utbyte av erfarenheter med svenska och utländska organisationer.

Stöd bör koncentreras till små privata organisationer och enskilda uppfinnare

En innovationsstrategi bör gynna Peas on Earth System som kan revolutionera jordbruket, här den kritiska nya maskinen våttröskan.

Dessa företag omsätter antagligen högst 5 M€/år. De har liksom enskilda svårast att ta innovationer till marknaden utan hjälp. De kanske står för 40 % av de uppfinningar som patenteras. Ett projektkontor bör fokusera sina insatser på denna grupps behov. Ett systematiskt arbete för att flera innovationer ska nå marknaden bör betrakta vägen från idé till marknad och arbeta med olika program för resp. steg.

För de första stegen bör arbetet ske under sekretess. För senare steg fördelas mindre offentliga resurser genom råd och pengar mellan så många idéer som möjligt/lämpligt m.h.t.
kunskaperna inför varje steg. Pengar bör betalas ut som Innovationscheck direkt till
uppdragstagare. Satsade privata resurser i form av arbete och kapital bör då redovisas som
medfinansiering.

Ofta talar man om dödens dal för utveckling av innovationer. Det är då man måste skapa en demonstration i operationell miljö. Detta steg misslyckas för de flesta uppfinningar för då uppstår vanligen stora kostnader. Om steget ska klaras täcks de normalt genom kundfinansiering inkl. upphandling, samarbetsprojekt med privata och/eller offentliga organ, lån, crowdfunding, ägarspridning eller licensiering eller försäljning av uppfinningen. Här behövs offentliga medel för att göra ansökningar och en marknad för uppfinningar.

Svenska bidrag är oftast inte så bra i detta skede. På EU-nivå finns däremot SME-Instrument i Forsknings & Innovationsprogrammet Horisont 2020 och miljöprogrammet LIFE.
Inled försäljning och produktion. VÄLKOMMEN ATT LÄRA MER OM DESSA PÅ VÅR ANDRA SAJT EU-BIDRAG LÄNK!

Vissa offentliga stödprogram kan också gå in i det sjätte steget då de med klok projektdesign innebär möjlighet till utveckling och  demonstration tillsammans med kunder. I detta steg bör finnas möjligheter att genom  samarbeten med publika verksamheter ta ett stort kliv mot marknaden för
innovationer.

KOMMENTERA gärna eller KONTAKTA författaren Erik Sandström, erik @ ecoinnovation.se